1. FRI ENERGI
Sedan historiens gryning har människan varit medveten om en mystisk
och livgivande energi som genomströmmar människan och universum.
I Kina kallas denna fundamentala livskraft chi, i Indien prana, på
Hawaii mana och i västerlandet har den fått namn som bioplasma,
eter, od, vril, orgonenergi, tellurisk kraft med mera.
Många entusiaster har under de senaste århundradena drömt
om att frigöra en ren, fysikalisk och praktiskt användbar energiform,
som kan användas för att exempelvis driva maskiner och ge ljus
och värme. Forskningspionjärer som Tesla, Reich, Mesmer, Morley,
Reichenbach, von Platen och Yao har varit övertygade om att den fria
energin verkligen existerar.
Men ingen av dessa forskare har lyckats realisera drömmen om en perpetuum
mobile. Jakten på den fria energin har hittills varit - vad den
rent praktiska energitillämpningen angår - nästan resultatlös,
även om den avsatt mycket ny kunskap, exempelvis Reichs terapeutiska
principer. Men Reich hävdade också att kraften i orgon-energin
är kapabel att sätta en motor i rörelse, och på ett
publicerat fotografi ses han demonstrera detta.
Men förhoppningen om att hitta en ny och outtömlig kraftkälla
har än så länge grusats. Det har i praktiken varit som att
jaga efter regnbågen, eller i Schaubergers fall (se nedan) som att
försöka rida en vildhäst som inte låter sig tämjas.
Ändå är detta att tanken på en evighetsmaskin överhuvudtaget
uppkommit i sig ett symboliskt bevis för att den är möjlig
att konstruera. Varifrån skulle en sådan märklig tanke
annars komma, om inte från ett intuitivt djup i människosjälen?
Ett slags automatisk förvissning om att liksom solsystemets och planetens
cykliska processer rullar runt, liksom vår och höst aldrig upphör
att avlösa varandra, och liksom hjärtat slår ett helt långt
liv utan att förtröttas, drivet av naturens eget omgivande liv,
så måste också en bakomliggande energi vara i verksamhet
i kosmos, en energi som det går att kontakta och samarbeta med. Varför
har den ene efter den andre genom historien, oberoende av varandra och längs
sinsemellan olika vägar och av olika skäl, drabbats av samma "vanvettiga"
idé?
En gång i tiden drömde människan om att flyga. Denna tanke
var en intuitiv sanning som har förverkligats. Den var inget hjärnspöke
trots kloka människors förnuftiga invändningar. Kanhända
kommer drömmen om den fria energin också att visa sig vara mer
verklighetsförankrad än tvivlarnas invändningar.
2. IMPLOSION
En av pionjärerna på området var den österikiske skogvaktaren
Viktor Schauberger. Han studerade vattnets egenskaper och forellers beteende
i bäckar och menade att det döljer sig en hemlighetsfull energi
i vattnet, som utlöses genom virvelrörelser.
"Jag trodde inte mina ögon då en sådan där huvudstor
sten började röra sig i cirklande rörelser upp mot vattenytan,
dansande som forellerna vid vattenfallen. Stenen hade utpräglad äggform.
På ett ögonblick var den uppe vid vattenytan där det hastigt
bildades en krans av is omkring den, varpå den lätt vaggande
simmade omkring där i månljuset. Snart kom en andra och en tredje
sten upp och alla hade de samma slipade äggform som den första.
Det låg andra stenar kvar nere på botten som förblev orörliga,
men de hade allesammans kantiga, ojämna former. Den gången hade
jag ingen aning om den egendomliga rörelseform som övervinner
tyngdlagen..."
(Det levande vattnet, Olof Alexandersson, Proprius, 1990, s 20)
Schauberger kallade denna virvelkraft implosion i motsats till den explosionskraft
som vår teknik begagnar sig av. Implosionen är en kall, centripetal
kraft och explosionen är en het, centrifugal kraft. Schauberger byggde
speciella flottningsrännor och olika typer av implosionsmaskiner som
bland annat renade och laddade upp vatten. Han hävdade att jordklotet
var levande och att vattnet var jordens blod.
"Schauberger ansåg att blodet inte pumpas fram av hjärtat
utan har egna rörelsekrafter i lihet med vattnet, något som
också under senare år har påvisats av professor Manteufel
från Warszawa."
(Det levande vattnet - Viktor Schauberger,
1900-talets Galilei, radioprogram, P1)
Schauberger byggde också på 40-talet ett flygande tefat som
lyfte och krossades mot taket i försöksbyggnaden.
"Redan vid första försöket fungerade apparaten...
och steg uppåt, lämnande efter sig en blågrön,
senare i silverfärg övergående ljuskrans."
(Det levande vattnet, s 90)
Men Schauberger fick aldrig implosionskraften under kontroll. Andra biotekniska
forskare har försökt följa i hans fotspår, men ingen
har ännu lyckats konstruera någon implosionsmotor.
3. ELD OCH KYLA
Den danske filosofen Martinus Thomsen hävdar att all kraft är
en reaktion mellan eld och kyla, och att en ny energi kan utlösas i
spänningen mellan olika temperaturer.
"Människorna förstår inte att de kommer att få
en ny kraft, som är analog med hjärtat eller pulsen. Vi får
ju vår kraft från vårt hjärta. Vad är det
som får hjärtat att slå? - Det är eld och
köld. Därför har vi en temperatur på 37 grader. Det
är i balansen mellan eld och köld som det kan uppstå
en kraft. Om man kan bringa eld och köld i en sådan harmonisk
balans kan man skapa en ny kraft. Den kan komma av is och vatten. Men
det kan jag inte avslöja, och jag har inte heller själv studerat
sådant. Men intuitivt har jag redan sett att den kan bli
framtidens kraft. Varför skulle människorna inte också kunna
finna den kraft som hjärtat har?"
(Tidskriften Kosmos, nr 8, 1994)
Martinus förutsåg skapandet av en global fredsstat i nästa
århundrade, och i samband därmed en ny energiform som ska ersätta
fossila bränslen och kärnkraft. Av citatet ovan framgår
att den nya energin på något sätt är förbunden
med hjärtat, eld, köld, balans och vatten.
Den svenske uppfinnaren Baltzar von Platen, som konstruerade kylskåpet,
berättade i slutet av sitt liv att hans avsikt egentligen var att göra
en evighetsmaskin, och att kylskåpet bara var ett slags halvfärdig
prototyp.
Den tyske filosofen Horbiger ansåg att allt i kosmos är en evigt
föränderlig relation mellan is och eld och mellan attraktiva och
repulsiva krafter.
4. VAD ÄR IMPLOSIONSENERGI
Min teori är att den implosionsenergi som gäckade Schauberger
i själva verket inte existerar. Det var därför han aldrig
riktigt fick grepp om den och inte lyckades övertyga vetenskapen om
dess existens.
Det finns ingen ny energi. Kärnkraften är den sista nya energin
som människan har upptäckt, och den är inte framtidens kraft
eftersom den bryter ner naturen och skapar farlig strålning. Vi ska
inte söka energin i mikrokosmos, eftersom det är basen för
vårt eget liv. Då sågar vi så att säga av den
gren vi själva sitter på, vilket leder till störningar och
sjukdomar. Istället ska vi söka energin i makrokosmos, hos jordklotet.
Den nya energin är i själva verket en gammal och redan välkänd
energi - nämligen blixten. Den kraft som Schauberger kallade implosion
är i verkligheten blixtkraft - fast han själv aldrig insåg
det. Implosionsenergi är blixtenergi.
Det som händer i Schaubergers vattenvirvlare är att vattnet laddas
upp elektromagnetiskt. Detsamma sker med vatten som sjunker ner i bergrunden
och kommer upp som källvatten. Att denna elektricitetskillnad eventuellt
inte kan mätas med dagens mätteknik beror på att elektricitet
enligt Martinus förekommer i tre olika former, nämligen som makro-elektricitet,
mellan-elektricitet och mikro-elektricitet. Det vi känner som elektricitet
är makro-elektricitet. Livskraften är en elektrisk kraft.
Även om laddningen inte kan mätas finns det urladdat eller dött
vatten, och uppladdat eller levande vatten. Detta kan påvisas genom
fotografering av iskristaller från källvatten respektive vanligt
kranvatten.
5. FRANKLIN MÖTER FRANKENSTEIN
Den amerikanske forskaren Benjamin Franklin försökte 1752 tämja
blixten med hjälp av en drake som sändes upp i ett åskväder
med en nyckel fastbunden i snörets nedre ände (livsfarligt!).
Experimentet ledde till uppfinningen av åskledaren, men blixten tämjdes
aldrig. Det var detta Schauberger halft om halft lyckades med, fast han
inte förstod det, utan kallade blixtenergin för implosionsenergi.
Samma sanning ser vi mytologiskt i berättelsen om doktor Frankenstein
som fångade blixten för att skapa liv. (Litterärt sett en
intuitiv snilleblixt.)
Det var blixtkraft som utlöstes i Schaubergers kalla bäckar och
i forellernas mystiska förflyttningar uppför bäckar och vattenfall.
Vatten är en extremt bra eletricitetsledare. Att Schaubergers implosionskraft
är blixtkraft förklarar också ljusfenomenen kring vissa
av hans konstruktioner, liksom den mystiska diamagnetism han talade om.
Den elektriska laddningen i ett blixtnedslag rör sig i själva
verket uppåt. Det är egentligen ett "blixtuppslag",
vilket gav upphov till Schaubergers tefats- och gravitationseffekter. Hans
apparater lyftes av blixten.
I nordisk mytologi sägs att guden Tor kör med sin åskvagn
över himlen. Framtidens flygmaskiner blir verkligen sådana "åskvagnar".
Kanske fanns de också i försvunna kulturer före syndafloden.
I den gamla indiska skriften Samarangana Sutradhara talas om flygande maskiner
- vimanas - som utnyttjade en latent kraft hos kvicksilver som
"sätter den drivande virvelvinden i rörelse". Robert
Oppenheimer, som ledde amerikanarnas utveckling av atombomben, tyckte sig
följa den gamla indiska källskriften Bhagavad Gita i spåren.
Tors motsvarighet i den grekiska mytologin är Zeus (romarnas Jupiter).
Han intar den främsta platsen bland de grekiska gudarna och är
hela världsalltets härskare, han samlar molnen kring bergstopparna
och blixten är hans vapen.
Den uråldriga tanken att jordklotet är en levande varelse har
på nytt funnit grogrund, bland annat genom James Lovelocks Gaia-hypotes.
Jordklotets medvetande skulle då utgöra den naturkraft vi söker,
och som också var känd i äldre kulturer. De gamla druiderna
kallade den wouivre (jämför virvel). Mycket talar för existensen
av någon form av energi vid gamla kultplatser och stencirklar, bland
annat har man på en sådan plats funnit stenar som har en magnetisk
puls (Earth Mysteries, Heselton, 1991, s 50). Gamla välkända fenomen
som slagruta, pendling, statisk elektricitet och piezo-elektricitet är
också av intresse i sammanhanget.
Det är en fråga om att skapa betingelser för en naturlig
planetenergi (lika naturlig som vårt eget medvetande) att flyta fritt
genom det jag kallar en Aquapuls - att helt enkelt låta energin
få betingelser för det, och därvid tillgodogöra sig
den elektriska kraften, och sålunda återställa och upprätthålla
jordklotets balans. (På köpet försvinner kanske åskvädren.)
I Kina används fortfarande ett uråldrigt system om landskapets
energiflöden; feng shui (betyder vind-vatten) som baseras på
samma fundamentala principer som akupunktur.
6. BLIXTENERGI
Faktum är att blixtens uppkomst forfarande är höljd i dunkel.
När ett åskmoln bildas uppstår en elektrisk laddningsfördelning
inom molnet, men man vet inte riktigt på vilket sätt.
Laddningarna kan utjämnas genom överslag i form av en blixt inom
molnet, mellan två moln eller mellan molnet och marken. Blixten börjar
med en förurladdning, då elektronerna slår upp en blixtkanal
genom luften. Genom denna kanal följer sedan huvudblixten.
Oftast syns blixten som en linjeblixt, men också kornblixtar, pärlbandsblixtar,
ytblixtar, elmseld och klotblixtar förekommer, fenomen som ännu
inte helt kunnat förklaras. Klotblixten rör sig ofta i vågrät
riktning, varar sällan i mer än ett par sekunder och upplöses
plötsligt med en knall eller i kuslig tysthet.
Spänningen vid en blixturladdning kan vara femtio miljoner volt och
strömstyrkan flera hundratusentals ampere. Åskmolnen utvecklar
enorm energi, men ingen vet egentligen hur den byggs upp. Meteorologerna
beräknar att det bryter ut sexton miljoner åskväder och
utlöses två miljoner blixtar varje år. Varje minut träffas
jordklotet av sextusen blixtar (till det kommer alla blixtar som aldrig
når marken). Runt jorden pågår i varje givet ögonblick
mellan tvåtusen och sextusen åskväder som utjämnar
elektriska laddningar vilka bildas i atmosfären. Hur det går
till är inte klarlagt, men man tror att starka vertikalvindar, underkylda
vattendroppar och iskristaller har stor betydelse för separationen
av elektriska laddningar. I princip genereras blixten elektriskt av våldsamt
roterande vindar, regn och hagel inne i själva åskmolnet. En
blixt kan vara omkring fem kilometer lång, men är bara ett par
centimeter i diameter. Det är en ren synvilla att blixten slår
ner. I själva verket går blixtskenet upp från marken. Temperaturen
är ofattbart hög - fem gånger så hög som
på solens yta! I Empire State Building i New York slår blixtar
ner 20 gånger om året.
Åskväder uppstår i lågtrycksområden. Ett lågtryck
är ett område i atmosfären med lägre lufttryck än
omgivningen. Vindarna blåser motsols i riktning mot lågtryckets
centrum. Luftvirvlar eller cykloner är orsaken till alla oväder,
och ett lågtrycksområde är helt enkelt en mycket stor luftvirvel.
Vi vet att jordklotet är en gigantisk magnet laddad med elektromagnetisk
kraft. Det måste vara möjligt att fokusera och kontrollera dessa
elektromagnetiska fält.
Nikola Tesla, som uppfann växelströmmen, experimenterade med trådlös
elektricitet och relationen mellan harmoniska ljudfrekvenser och elektrisk
kraft. Tesla attraherade så våldsamma blixtar och åskväder
i den omedelbara närheten av sitt laboratorium på Manhattan att
grannarna krävde att polisen skulle stoppa experimenten. Vid ett annat
tillfälle skakade hela omgivningen som av en jordbävning.
Schauberger berättar om en sjö där vattnet efter långa
perioder av varmt väder började strömma i egendomliga spiralkurvor
mot mitten av sjön. Det mullrade nere på sjöbotten och åskliknande
dunder hördes, samtidigt som hushöga vattentromber steg upp och
vattnet steg långt över sin vanliga nivå (Det levande vattnet,
s 46).
Jag har också ett minne från min barndom av att ro på
sjön i åskväder, vattnet föreföll ändra både
färg och konsistens, det blev liksom mörkare och tjockare.
7. DEN HEMLIGHETSFULLA ANOMALIEPUNKTEN
Vatten har märkliga egenskaper jämfört med andra kemiska
föreningar och har stor betydelse för allt organiskt liv.
Martinus säger i ovanstående citat: "Det är i balansen
mellan eld och köld som det kan uppstå en kraft. Om man kan bringa
eld och köld i en sådan harmonisk balans kan man skapa en ny
kraft. Den kan komma av is och vatten."
Denna harmoniska balanspunkt mellan värme och kyla kan inte vara något
annat än vattnets så kallade anomaliepunkt.
Anomaliepunkten (plus 3,98 grader Celcius) är den hyperkänsliga
punkt på temperaturkurvan där vattnet har sin minsta volym,
sin största täthet, sin högsta vikt (därför flyter
is) - och enligt Schauberger också sin högsta kvalitet.
Schauberger konstaterade att när vattnet nyss strömmat fram ur
kallkällan uppe i bergen var det närmast sin anomaliepunkt. Kring
källområden finns också den rikaste och vackraste vegetationen,
och under lektiden söker sig laxar och foreller upp mot vattendragens
källor.
Det är således anomaliepunkten som är den harmoniska balanspunkten
mellan värme och kyla. Vi måste uppsöka denna punkt för
att utlösa blixtkraften. Liksom Livingstone sökte Nilens källa
måste vi under vissa speciella förutsättningar söka
blixtkraftens källa - anomaliepunkten. Här finns den dolda
immateriella porten in till jordklotets livskraft.
8. AQUAPULS - EXTREMT PRELIMINÄRA SPEKULATIONER
OM KONSTRUKTION OCH FUNKTION -
EXPERIMENTMODELL 1: ÄGGET
För att få tillgång till naturens fria blixtenergi behövs
en speciellt konstruerad generator eller motor som jag kallar Aquapuls.
En enkel experimentell Aquapuls-modell kan tillverkas på följande
sätt: Man blåser ur ett ägg, fyller det till drygt hälften
med källvatten, förseglar det och lägger det i frysen över
natten. Det placeras sedan i en plastcylinder med cirka 30 cm höjd
och 6 cm diameter (drygt äggets höjd så att det kan rotera
fritt) som fylls med källvatten och stängs. Två metallpoler
A och B placeras upptill och nertill på cylindern och ansluts till
en liten glödlampa.
Temperaturskillnaden mellan ägget och vattnet i cylindern utgör
ett permanent konstlat åskväder som upprätthålls genom
äggets och det omgivande vattnets virvelrörelser uppåt och
neråt.
I Aquapuls uppstår en harmonisk balans mellan två mikro-metrologiska
fronter, en kallfront och en varmfront. Blixten slår ner. Mellan pol
A och pol B uppstår en konstant elektrisk spänning. Glödlampan
lyser. Blixten är tämjd.
I en mer utvecklad version ersätts cylindern med ett större ägg
som innehåller det mindre. Äggen kan göras av glas- eller
koppar.
9. HJÄRTATS KRAFT
Aquapuls är ett vattenhjärta som konstant slår på
basis av ett permanent åskväder i miniatyr. Anordningen innesluter
en permanent blixt som är tämjd och under kontroll. Det har vetenskapen
ännu inte lyckats med. Man har hittills bara likt doktor Frankenstein
fått liv i ett "monster". Blixtkraften är den nya fria
kraften, den nya rena energikällan, jordklotets livskraft, outtömlig
så länge jordklotet lever.
Aquapuls fem funktionsfaktorer är 1) kyla, 2) värme, 3) balans,
4) vatten och 5) virvel. Temperaturskillnaden och en harmonisk balans mellan
kyla och värme initierar virvelrörelser a) inuti ägget, b)
hos själva ägget samt c) utanför ägget, vilka samspelar
och skapar (eller snarare erbjuder betingelser för) en stående
blixt, samtidigt som temperaturskillnaden upprätthålls. Virvelrörelserna
är systemets egentliga hjärtfunktion.
Fri elektrisk energi uppstår således i Aquapuls i form av en
stående blixt, på samma sätt och av samma anledning som
blixten uppstår i ett åskväder. Så länge Aquapuls
bildar ett slutet system består den elektriska laddningen.
Aquapuls är ett konstgjort vattenfall som innehåller sin egen
vattenturbin. Det är ett pulserande elektriskt hjärta som slår
så länge Moder Jord lever.
10. FORTSATTA SPEKULATIONER -
EXPERIMENTMODELL 2: ORMEN
Hittills har jag inte lyckats få Aquapuls att fungera. Kanske ska
man mer direkt ansluta sig till hjärtats konstruktion?
"Hjärtat är den muskelpump som håller blodet i omlopp
i blodkärls-systemet. Det består av en höger- och en
vänsterhalva, vardera med två rum, ett förmak och en
kammare. Blodströmmen i hjärtat dirigeras av klaffar.
Muskelsammandragningarna, 'hjärtslagen', regleras av en sorts
eget nervsystem, retledningssystemet... Blodet kommer från kroppen
in i högra hjärthalvan genom hålvenerna, pumpas därifrån
genom lungartären till lungorna, återkommer syrsatt till vänstra
hjärthalvan genom lungvenerna för att pumpas ut till kroppens
olika delar genom aorta."
(Bonniers lilla uppslagsbok, 1979)
En möjlighet vore att bygga på kaffekokaren Don Pedros konstruktion.
En annan att strunta i ägget och inne i cylindern vrida en plastslang
i spiral. Kanske två seriekopplade cylindrar med spiralrör?
Det första att pröva blir en cirka 30 cm hög och 6 cm bred
plastcylinder med ett plastslang av 1 cm diameter virad eller skruvad i
spiral som en slingrande orm längs cylinderväggens insida. Då
rör sig vattnet vertikalt dels i spiralröret och dels i cylindern
och därvid upprätthålls på grund av virveleffekten
en temperaturskillnad mellan cylinderns övre och nedre del, vilket
resulterar i en elektrisk spänning.
Dessa siamesiska system stimulerar varandra genom att blixtkraften aktiveras
och det uppstår en god spiral mot allt snabbare vattenrörelser
och högre spänning. Temperaturskillnaden, vattnets virvelrörelser
och blixtkraften förstärker varandra cykliskt och systemet accellerar
därför av sig självt mot ett maximum. En sugeffekt utlöses
rytmiskt genom spiralröret. Kanske ska spiralröret löpa från
periferin i cylinderns övre del ner till centrum i cylinderns botten.
Experimentet utförs genom att cylindern fylls med kylskåpskallt
källvatten i vilket ett lämpligt antal isbitar läggs. I och
med att isen smälter kommer vattenrörelserna långsamt igång,
och när cylinderns övre del har en temperatur på 0 grader
och dess nedre del en temperatur på 4 grader uppstår det magiska
ögonblick då den harmoniska balansen mellan värme och köld
blir självgenererande. Mer is behöver då inte tillföras
eftersom temperaturskillnaden upprätthålls automatiskt, samtidigt
som systemet accellererar.
Vattnet sjunker till att börja med neråt i hela systemet eftersom
det värms upp av omgivningen. Men det vatten som sjunker genom spiralröret
kommer på grund av virveleffekten att kylas ner i förhållande
till det som sjunker i cylindern. Det vatten som lämnar spiralröret
i cylinderns nedre del stiger därför uppåt igen längs
cylinderns mittaxel (centripetaleffekten) medan varmare vatten fortsätter
att strömma neråt längs cylinderns sidor (centrifugaleffekten).
När den harmoniska balanspunkten nås skjuter den cykliska reaktionen
fart dragen av blixtkraften, som låses fast i systemet så som
en häst spänns för en vagn. I mörker bör man då
också se vissa ljusfenomen.
Jag föreställer mig att cylindern i maximalfasen vibrerar kring
anomaliepunkten plus 4 grader. Då slås ett fönster upp
till en andlig dimension och blixtkraften utlöses maximalt. Det kan
jämföras med att det elektriska motståndet plötsligt
blir noll och metaller superledande nära den absoluta nollpunkten.
11. ÄGGET 2
På vilket sätt kan Aquapuls konstruktion vidareutvecklas? Kanske
ska ett ficklampsbatteri anslutas till Aquapuls som hjälpgenerator
för att få igång processen? Kanske ska man ha två
spiralkammare? Termosvägg emellan? Klaffar i spiralrören som bara
tillåter en rörelseriktning? Sidoställda kammare? Spiralrör
i cirkel? Don Pedro-modellen? Åttans form?
Eller två ägg, ett kallt och ett varmt? Kanske etablerar ett
sådant system, när det närmar sig anomaliepunkten, ett ekvilibrium
där äggen växelvis överskrider och underskrider anomaliepunkten?
Många frågor. Jag måste experimentera vidare. Men det
känns som om jag ännu saknar den intuitiva snilleblixten.
Jag fastnar för följande utgångspunkt: Aquapuls består
av ett stort vattenfyllt ägg (i experimentmodellen ersatt av en cylinder).
I detta svävar ett mindre vattenfyllt ägg. Ett ficklampsbatteri
(initiatorn) ansluts till en pol upptill och en pol nertill på cylindern.
Systemet kyls under anomaliepunkten, så att vattnet i de båda
äggen närmar sig anomaliepunkten från var sitt håll,
varvid en stående, vibrerande kraftspänning inträder mellan
de båda äggen.
Teorin är att det yttre äggets undre halva temperaturmässigt
lägger sig på ett relativt plus, medan det inre äggets undre
halva, på grund av äggets virvling, hamnar på ett relativt
minus. Vatten virvlar därför uppåt längs det inre äggets
utsida och neråt längs det yttre äggets insida. Initiatorn
etablerar den förurladdningskanal genom vilken huvudblixten (pulsatorn)
sedan följer (se stycke 6).
Systemet utgör också en representation av mikro- mellan och makrokosmos.
12. ORMEN 2
Cylindern kortas till cirka 25 cm. Längs insidan viras en plastslang
med cirka 1 cm diameter i spiral, den så kallade ormen. Ett ficklampsbatteri
på 4,5 volt fungerar som initiator, med den ena polen i ormens övre
öppning; "munnen" och den andra i den nedre; "stjärten".
Cylindern jordas och fylls med vatten och is.
När isen nästan smält kan cylinderns övre halva definieras
som kall och den undre som varm. Överst är temperaturen 0, i mitten
plus 4 (anomaliepunkten) och nederst plus 8. I cylinderns mittkanal rör
sig kallt vatten neråt och längs cylinderns sidor rör sig
varmt vatten uppåt. Ormen drar in varmt vatten genom stjärten
och blåser ut kallt vatten genom munnen. "Ormen rör sig
uppåt". Pulskraften (blixten) utlöses genom ormen. "Ormen
hugger".
13. ORMENS ÄGG
Denna modell är en kombination av ägget och ormen.
Ett vattenfyllt ägg placeras i cylinderns mitt mellan ormens vindlingar.
Ägget fungerar som systemets hjärta. Anomaliepunkten befinner
sig i dess mitt och relativt sett är äggets övre del i en
kall zon och dess nedre del i en varm zon. Det resulterar i virvelrörelser
inuti och utanför ägget.
14. SALOMOS TEMPEL -
EN FORNTIDA AQUAPULS-ANLÄGGNING
Salomos tempel, så som det beskrivs i Första Konungaboken i Bibeln,
är uppenbarligen inget annat än en gigantisk Aquapuls. Martinus
skriver om Salomos tempel:
"Templet var laddat med en mystisk kraft som man inte hade något
annat namn för än just "Guds kraft" eller "Guds
ande". Att vi idag kallar denna kraft "elektricitet" säger
oss absolut ingenting om själva kraftens natur. Vi har fått
lära oss i skolan, att när två plattor av olika metaller
berör varandra, så uppstår elektricitet. Men vad elektriciteten
är, det vet den materialistiska vetenskapen alltså inte.
Men den andliga vetenskapen vet, att det just är jordens livskraft,
sålunda en makrokosmisk livskraft."
(Livets bok 6:1997)
I Första Konungaboken redogörs i detalj för Aquapuls konstruktion:
"Han förfärdigade de båda pelarna av koppar... två
klotformiga pelarhuvuden... nätlika utsirningar... granatäpplena
voro två hundra... han gjorde ock havet, i gjutet arbete... de gurklika
siraterna... de tio bäckenställen... " och så vidare,
allt beskrivet i alla möjliga detaljer, om vilka kan läsas i det
sjunde kapitlet, samt i Andra Krönikebokens kapitel 3 och 4, med flera
ställen.
Vi finner alltså att den kraft som utlöstes i Salomos tempel,
och som var så stark att gudstjänsten fick avbrytas under invigningen,
var en elektrisk kraft, som genererades genom någon slags vattenanläggning.
Det var blixten som slog ner i Salomos tempel:
"När Salomo hade slutat sin bön, kom eld ned från
himmelen och förtärde brännoffret och slaktoffren, och
HERRENS härlighet uppfyllde huset. Och prästerna kunde icke
gå in i HERRENS hus, eftersom HERRENS härlighet uppfyllde
HERRENS hus. Då nu alla Israels barn sågo huru elden kom
ned, och sågo HERRENS härlighet över huset, föllo
de ned på den stenlagda gården, med ansiktena mot jorden..."
(2 Krön. 7:1-3)
Det som i framtiden ska ersätta kärnkraftverken är kanske
stora Aquapuls-anläggningar, ett slags moderna kopior av Salomos tempel.
I Bibelns beskrivningar av konstruktionen av Salomos tempel kan i så
fall dagens tekniker finna ritningarna till morgondagens kraftverk.
Bibelns beskrivningar är detaljerade men svårbegripliga. Det
är en stor anläggning. Exempelvis är vattenbassängen
("havet") 5 m i diameter, 2,5 m hög, 15 m i omkrets och rymmer
108.000 liter. Dessutom 10 bäcken innehållande vardera 1440 liter.
En av pelarna är 9 m hög, 4 finger tjock och ihålig, och
en 6 m lång tråd mäter dess omfång (Jer. 52:21).
Detta tycks betyda att tråden är virad i spiral kring pelaren.
De nät som täcker pelarhuvudena för tanken till Faradays
bur. Vi får också veta att allt är av polerad koppar.
"Vi kan sålunda läsa i Bibeln, hur kung Salomo byggde
in ett elektriskt batteri i sitt gudomliga tempel. Man kan här
läsa om de aderton alnar höga kopparpelarna och om de fem
alnar höga huvudena som satt på dessa pelare samt om hur kedjor
och trådar förenade och omslingrade dessa huvuden och
förband dem med det gjutna runda "hav" som var tio alnar
i diameter och fem alnar högt och omvirat med en trettio alnar
lång tråd, samt om de övriga härmed förenade
föremål, vilkas samlade kombination och uppbyggnad tydligt
nog utgör en batterianläggning, varifrån den stora illumination
kunde utlösas som under templets invigning blev så stark
att man måste avbryta gudstjänsten... Bibelns ord om att
"Guds ande svävade över vattnet" blir således
även här till faktisk verklighet."
(Livets bok 6-2302)
15. METALLEN FRÅN ATLANTIS
I Platons berättelser om Atlantis nämns en okänd metall som
kallas orichalcum, möjligen en guldlegering:
"...they dug out of the earth whatever was to be found there,
mineral as well as metal, and that which is now only a name -
orichalcum - was dug out of the earth in many parts of the island,
and with the exception of gold, was esteemed the most precious of metals
among the men of those days..."
Orichalcum kan ha varit en blandning av okänd sammansättning.
En legering av koppar och kvicksilver? Eller kan det helt enkelt ha varit
ett annat namn för koppar?
"Sålunda har Guds Söner i sitt hemland uppfunnit ett
ämne, ett slags mässing, av vilken man konstruerade apparater,
med vars hjälp de allra högsta, skapande frekvenserna antingen
i sin ursprungliga form eller transformerade kunde lagras och leda
dem antingen förstärkta eller försvagade till någon
punkt."
(Invigningen, Elisabeth Haich, 1972, s 231)
Mässing är en gul legering av koppar och zink. Kanske är
det mässing som är den optimala konstruktionsmetallen för
Aquapuls?
16. EN ANALYS AV SALOMOS AQUAPULS
I Bibeln omnämns följande attiraljer som delar av Salomos Aquapuls,
allt tillverkat av blankpolerad koppar:
PELARE
Två stycken. Den ena pelaren är 9 m hög. Fyra finger tjock
och ihålig. En 6 m lång tråd mäter omfånget
av den andra pelaren. Bukformig del inemot nätverket (denna uppgift
kan också syfta på pelarhuvudena). Uppställda vid förhuset
till tempelsalen. Den högra har namnet Jakin och den vänstra
namnet Boas. Överst utformade som liljor.
I Andra Krönikeboken sägs pelarna vara 17,5 m höga, men eftersom
detta mått är nästan precis det dubbla avser det möjligen
pelarnas sammanlagda höjd. Detta styrks av att pelarhuvudenas mått
anges lika.
PELARHUVUDEN
Två stycken. 2,5 m höga. I 2 Kon. 25:17 anges höjden till
1,5 m. Klotformiga. De två kloten (2 Krön. 4:12). Placerade ovanpå
pelarna. Utformade som 2 m stora liljor. Höjer sig över granatäpplena.
NÄTVERK
Två stycken. Övertäcker pelarhuvudena, runtomkring (2 Kon.
25:17).
KEDJOR
Hängprydnader. Placerade upptill på pelarna, på pelarhuvudena,
sju stycken på vardera. Två rader går runt omkring över
nätverken (denna uppgift kan också syfta på granatäpplena).
Kedjor också i koret där två keruber med utslagna vingar
stod och under vilka förbundsarken placerades.
GRANATÄPPLEN
Tvåhundra stycken till varje nätverk, summa fyrahundra. Placerade
i rader runt omkring över pelarhuvudet, och över nätverket
(2 Kon, 25:17). Två rader granatäpplen till vart nätverk.
Hundra granäpplen sitter på kedjorna (raderna?). Nittiosex utåt,
men tillsammans är granatäpplena på nätverket omkring
ett hundra.
HAVET
Cirkulärt, 5 m i diameter, 2,5 m högt. Ett 15 m långt snöre
mäter dess omfång. Runt omkring nedtill finns bilder som föreställer
oxar, de bildar två rader gjutna i ett stycke med det övriga.
Tjocklek en handsbredd. Kanten är gjord som kanten på en bägare,
i form av en utslagen lilja (Graalskålen? Vattenvirvlare?). Rymmer
mellan 72.000 och 108.000 liter. Placerat på högra sidan om huset,
åt sydost.
SIRATER
Sitter i två rader under kanten runt omkring havet. Gurklika. Gjutna
i ett stycke med det övriga.
OXAR
Havet står på tolv oxar, tre vända mot varje väderstreck,
med bakdelarna vända inåt.
BÄCKENSTÄLL
Tio stycken. 2 m långa, 2 m breda och 1,5 m höga. Försedda
med runda sidolister som har sin plats mellan hörnlisterna. På
sidolisterna mellan hörnlisterna finns avbildade lejon, tjurar och
keruber, och likaså på hörnlisterna upptill. Under lejonen
och tjurarna sitter nedhängande blomsterslingor.
Under sidolisterna har varje ställ fyra hjul gjorda som vagnshjul (0,75
i diameter) med axlar. Hjulens hållare är fästa vid bäckenstället.
Ringar, ekrar, nav. Fyra fötter med bärarmar, gjorda i ett stycke
med sitt ställ, sitter i de fyra hörnen under bäckenet, och
mitt för var och en av bärarmarna sitter blomsterslingor.
En 0,75 m rund öppning (med utsirningar) i kransstycket 0,5 m uppåt
tjänar som underlag, fyrkantiga sidolister. Överst på vart
ställ en rund uppsats 0,25 m hög. Ovantill hållare och sidolister
gjorda i ett stycke. På hållarnas ytor och på sidolisterna
finns keruber, lejon och palmer inristade, samt blomsterslingor runt omkring.
Tolv kopparoxar under bäckenställen (Jer. 52:20). Fem bäckenställ
placerade på högra sidan om huset och fem på vänstra
sidan.
BÄCKEN
Tio stycken. 2 m i diameter. Rymmer vardera 1440 liter. Placerade på
bäckenställen.
Enligt Andra Krönikeboken ska dessa bäcken brukas för tvagning
(för att skölja vad som hörde till brännoffret) så
en möjlighet är att bäcken och bäckenställ inte
har direkt med Aquapuls att göra. "Men havet var för prästerna
till att två sig i" (2 Krön. 4:6).
ASKKÄRL, SKOVLAR, ALTARE, BORD, LJUSSTAKAR, LAMPOR, BLOMVERK, LAMPSTÄNGER,
GAFFLAR, KNIVAR, FAT, BÄGARE, KÄRL, OFFERSKÅLAR OCH ANDRA
SKÅLAR
Synes vara kopplade till brännoffret, slaktoffren och den rent religösa
ritualen. Gjorda av koppar, guld och silver. Har sannolikt inte direkt med
Aquapuls att göra.
När Aquapuls var i funktion uppfylldes templet av en molnsky; ett töcken;
"HERRENS härlighet". Eld kom ner från himlen och förtärde
brännoffret och slaktoffren.
17. KEOPSPYRAMIDENS HEMLIGHET
Min teori är att det finns en Aquapuls-anläggning också
under den stora Keopspyramiden i Gize utanför Kairo. Därför
dundrade den ibland som åskan. Jag har någonstans läst
om ett slags bassäng eller damm under pyramiden, möjligen också
en liten underjordisk ö.
"De positiva och negativa krafterna, som strömmar genom
från varandra i olika riktningar byggda kanaler, förorsakar
molnformationer och på så sätt det önskade regnet.
Dessa spänningars utjämning förorsakar blixtar och i
samband med dem sker även ljudfenomen. Därför hör
man åskan dundra från pyramiderna."
(Invigningen, s 236)
Enligt Bibeln förekom det en molnsky också över uppenbarelsetältet
i öknen. Jämför Teslas experiment (se stycke 6).
"Folk brukar inte koppla ihop åska med snö. Men här
uppe i bergen inträffar det. Man brukar säga att det var därför
Nikola Tesla kom hit för att utföra sina experiment. På
grund av åskvädren på 3000 m höjd, och ännu
högre. Pike`s Peak, där han ska ha haft sina blixtuppvisningar,
ligger på närmare 4.200 m höjd... Det sägs att
Tesla blev mycket upprörd när man lyckades klyva atomen. Han
sa att det skulle medföra kärnkraft... och att kärnkraften
skulle förstöra jorden - men att hans metod var säker
och ren. Han sade att den skulle ge nog energi åt alla, utan att
förorena luften..."
(Livsguide, Linda Goodman, 1989, s 130, 132)
Om man gjorde utgrävningar under Keopspyramiden skulle man alltså
finna modellen till den Aquapuls som fanns i Salomos tempel. Kopian är
förstörd, men originalet finns kvar. Förbundsarken kan ha
varit ett slags uppladdningsbart och bärbart batteri som Moses tog
med sig från pyramiden.
Det finns anledning att påminna om den svenske forskaren Henry Kjellson,
som i sina böcker Forntidens teknik (1956), Försvunnen teknik
(1961) samt den postumt utgivna Sju nätter på Cheopspyramidens
topp (1982) visar att det fanns ett högt utvecklat tekniskt kunnande
i forntiden.
Kjellson har också en annan uppfattning om Bibelns måttenheter,
i det att han hävdar att Salomos kopparpelare (Jakin och Boas; Jakin
betyder "att vara säker") var 11 m höga och 2,3 m i
diameter med 3 m höga pelarhuvuden, och att Krönikeboken anger
pelarnas höjd till hela 21 m (se stycke 16). Dessutom en gjuten kopparskål
(havet) som var 6 m i diameter och 3 m hög.
Kjellson påpekar också att Salomos tempel var uppfört på
en hög klipp-platå och att takbeläggningen bestod av guldplåt.
Klippgrunden innehöll rymliga vattencisterner som behållare för
regnvatten. Grova kopparrör ledde från taket ned till dessa cisterner.
Allra överst var templet försett med talrika utskjutande metallspetsar.
Enligt Kjellson berättar en inskrift i ett egyptiskt tempel att 100
fot höga kopparklädda trämaster framför ett tempel tjänade
till att uppfånga blixten. En granskning av den hebreiska texten i
4 Mos. 21:6-9 visar att den handlar om hur Moses gjorde en hård kopparspets
som han monterade på en hög stång, för att med denna
åskledare skydda folket i den åskrika trakten.
18. EXPERIMENTMODELL 3: TEMLET -
TESLATRANSFORMATORN
En koppartrådsspiral inkluderas i konstruktionen av Aquapuls-modellen.
En vänster- och en högervriden? Havet och pelarna (ihåliga
kopparrör) görs i modell. Pelarna utanför eller innanför
havet? Underjordisk vattenförbindelse mellan pelarna och havet?
Om vi utgår från Martinus sammanfattning av Salomos Aquapuls
i citatet ovan och tillfogar information från Bibeln ska modellen
(med lämplig förminskning i skala) uppbyggas av följande
föremål av koppar:
1) Två stycken nio meter höga ihåliga pelare.
2) Två och en halv meter höga huvudena satta på dessa pelare.
3) Kedjor och trådar som förenar och omslingrar dessa huvuden...
4) ...och förbinder dem med ett gjutet runt "hav".
5) Havet ska vara fem meter i diameter och två och en halv meter högt.
6) Det ska vara omvirat med en femton meter lång tråd.
7) Det ska vara fyllt med vatten.
8) Dessutom tillkommer övriga härmed förenade föremål,
vilkas samlade kombination och uppbyggnad utgör en elektricitetsanläggning.
Tesla upptäckte och var den förste att studera ett slags högfrekventa
och högspända elektriska strömmar som efter honom fått
namnet teslaströmmar. De uppkommer vid sammankoppling av två
elektriska svängningskretsar som bringas i resonans. De båda
kretsarna sammankopplas med hjälp av en högfrekvensgenerator,
en så kallad teslastransformator.
Den primära lindningen i transformatorn, primärspolen, utgörs
av en spiral av ett eller ett fåtal varv av grov koppartråd.
Sekundärkretsen är en lång spole med ett stort antal varv
av tunn koppartråd lindad i ett enkelt lager på ett tunnväggigt
rör av ett isolerande material, exempelvis glas. Detta leder till en
hög spänning i sekundärkretsen på grund av den höga
frekvensen. Jordförbindes den ena av sekundärspolens ändar
sprutar långa gnistor ur den andra änden och en lysande gloria
utstrålar.
Transformatorns verkningssätt beror på att de vid gnistöverslag
uppkommande starka och snabbt växlande strömmarna i primärkretsen
ger upphov till utomordentligt kraftiga induktionsverkningar i sekundärkretsen.
Eftersom ljusvågor är ett slags ytterligt hastiga vibrationer
åstadkomna genom elektriska impulser tänkte sig Tesla bland annat
att artificiellt åstadkomna elektriska vibrationer av mycket högt
svängningstal skulle kunna skapa ljus på ett nytt och effektivare
sätt. Han konstruerade också teslalampor och elmotorer med hög
kraft per viktsenhet.
Dess forskningar ledde aldrig till några nämnvärda praktiska
resultat, men kanske ska de beaktas vid konstruktionen av Aquapuls. Möjligen
är hemligheten en kombination av Schaubergers och Teslas forskningar.
Schauberger gjorde aldrig någon tydlig koppling till elektricitet
(men han talade om ljusfenomen och använde begreppet diamagnetism,
varmed han synes ha menat ett slags levitationskraft eller biologisk magnetism).
Tesla kopplade aldrig sin forskning till vatten (trots att han experimenterade
i åskväder, vars uppkomst är relaterad till underkylda vattendroppar
och iskristaller).
19. PROJEKT GRAAL
Projektet att bygga en modell av Salomos tempel för att försöka
lösa framtidens energiproblem föreslår jag ges namnet Projekt
Graal.
Sökandet efter den heliga Graal var en mytologisk och andlig strävan
hos medeltidens riddare, och den energistrålande Graalkalken stod
bland annat för ett överflöd av mat, dryck och välstånd
i ett tidigare ödelagt land. Temat har bland annat använts av
Gustaf Fröding i Gralstänk, T.S Eliot i Det öde landet och
Richard Wagner i Parsifal.
Möjligen är det så att det liksom hos atombomben finns en
"kritisk massa" som måste överskridas, så att
Aquapuls för att fungera måste vara i minst samma storlek som
den Salomo lät bygga. Då får man i framtiden tänka
sig kanske hundra eller rentav flera hundra meter höga "graalskålar"
av koppar i landskapet. (Märkligt nog har jag någonstans sett
avbildad en tämligen berömd tavla med just ett sådant motiv.)
Salomos två pelare Jakin och Boas skulle kunna motsvara de två
spiralspolarna i teslatransformatorn. Låt oss säga att Jakin
("den säkre") är primärspolen med tjock koppartråd
i ett eller ett par varv och Boas är sekundärspolen med tunn koppartråd
i många varv (är det förresten en tillfällighet att
det heter boa-orm?) Kanske pulserar kraften mellan de två pelarna
via havet.
Den amerikanske elektrokemi-ingenjören George Yao har utvecklat ett
resonans-instrument tillverkat av en mikrokristallinsk massa som används
för energibalanserings-terapi. Effekten har bland annat påvisats
med kirlianfotografering och blodanalyser. Många andra terapeuter
experimenterar också med kristaller, och olika källor hävdar
att kristaller spelade en stor roll för energiförsörjningen
på Atlantis (jämför laser). Kanske ska de spiralvarv som
Jakin och Boas tycks omviras av tillverkas av kristall. Iskristaller har
ju också med blixtens uppkomst att göra.
20. DEN HARMONISKA FAKTORN
Jag har gjort några enkla experiment av tempel-modell där jag
använt glasburkar, vatten, is, ficklampsbatteri som initiator, kopparspiraler
av olika tjocklek, jordning och metallkärl, men hittills utan resultat.
Experimenten fortsätter.
En faktor som jag hittills förbisett är den harmoniska faktorn.
Martinus talar om en harmonisk balans mellan eld och köld. Tesla experimenterade
med harmoniska ljudfrekvenser och elektricitet. Haich talar om skapande
frekvenser samt ljudfenomen och åskdunder från pyramiderna.
(Åska är för övrigt alltid förbundet med ljud.)
Morley satte igång sin frienergi-motor genom att spela på en
fiol. Yao beskriver sitt energibalanserings-instrument som ett resonans-instrument.
Kan det röra sig om något slags egenfrekvens?
Kjell Höglund, 1996