PÅ DET MEST DEPRAVERADE STÄLLET I STAN
Text och musik: Kjell Höglund

F På det mest depraverade stället i stan C7 dricks det whisky och cocacola det är öppet hela natten och stängt hela dan F och man dricker mycket mer än man kan tåla

F som en målning av van Gogh man griper sej en grogg C7 och känner sej som frusen i märgen att ragga en hagga och sitta och gagga till varje pris hålla färgen

Bm och nattens drottning ägnar sig åt lottning F om vem som ska få följa henne hem Bm och nattens kung G han är inte längre ung C7 han fingrar lite nervöst på sin lem

F så gör han sitt försök han slår ner som en hök C7 och drar sin gamla vanliga ramsa och nattens drottning fuktar sina läppar han frågar henne om hon vill dansa

F På det mest depraverade stället i stan C7 ger dansgolvet könslig kontakt det är öppet hela natten och stängt hela dan och det gäller att vara på sin vakt

F Nattens kung vill bara en sak C7 han vill tömma sitt neurotiska tryck och nattens drottning har en härlig bak F han ger den ett berömmande tryck

Bm och nattens drottning har behov av lite ömhet F men det kan han inte ge B G han älskar ingen alls, och allra minst sej själv C7 han har ögon, men han kan inte se

F Det är bittert mina vänner, det är bittert och tungt C7 att människor som behöver varann ska vara oförmögna att kunna ta det lugnt utan bara suger ut det dom kan

F det kunde vara juste, det kunde. vara fint C7 istället är det bittert och trist och i gryningens ljus slår förhoppningarna slint F (Bm) det slutar likadant som sist

F På det mest depraverade stället i stan C7 finns det ingen som inte har förnedrat sej man tar det man vill ha och man ger blanka fan i om livet har nån mening eller ej