Se hur sanningen förlorar sin substans
lögnen kryper sakta in
se hur solnedgången brinner i sin glans
se hur ormen ömsar skinn

Hör hur bäcken brusar i din barndoms galleri
verkligheten är en tom kuliss
vinden blåser vart den vill, den bara far förbi
livet är en ofullbordad skiss

Lukta på blommorna som växer ur vår jord
vända mot den sol som ger dom liv
lukta på betydelsen av varje enskilt ord
låtsas att du är en detektiv

Det finns en gammal tro
att på någon avlägsen strand
långt från hopplöshetens bro
gamla vänner ska åter skaka hand

Smaka på vinet som har mognat många år
vänta på ditt liv i Miramar
smaka på smultronen som växer
i ett snår
förvalta den tid som du har kvar

Känn hur marken darrar där du bor
vid en vulkan
snart är ögonblicket här
aska och pimpsten regnar ner på din altan
svårt att leva som man lär

Ana konturen av en annan existens
tro  på att möjligheten finns
hoppas att hatet imploderar och förbränns
det är bara kärleken du minns

Det finns en gammal tro
att på någon avlägsen strand
långt från hopplöshetens bro
gamla vänner ska åter skaka hand
långt från hopplöshetens bro
gamla vänner ska åter skaka hand