HÖGLUND, KJELL
född 8/12 1945 i Östersund

Jag är född i en familj där det inte finns något särskilt musikintresse. Men en farbrors son är duktig på dragspel, och min morfar sjöng burleska visor till munspel och blev som traditionsbärare av folkmusik inspelad av Radiotjänst. Så någonstans finns det väl ett ärftligt källsprång. Jag är uppvuxen i Jämtland och Ångermanland och var tidigt road av att skriva. I gymnasiet var jag med i ett popband som spelade instrumental gitarrmusik. Inspirerad av 60-talets pop och den svenska visvågen började jag göra egna låtar.
     Jag flyttade till Stockholm 1967 och försökte få skivkontrakt men misslyckades. Med vänners hjälp spelade jag in min första skiva "Undran" 1971. Sammanlagt har det blivit tolv album med egna sånger, två samlingsalbum, singlar, videos och många konserter. Bland skivorna kan nämnas "Baskervilles Hund" 1974, "Tidens Tecken" 1984 och "Ormens År" 1989. Mitt senaste album "Inkognito" utkom 1995. Bland mina sånger kan nämnas Häxprocess, Lugnare Vatten, Kärleksdans i Provence, Gennesarets Sjö, En Stor Stark och Liv & Död. Jag har gett ut sångboken "Brända Skepp" 1987 och några poetiskt färgade prosaböcker. Mina sånger har också framförts av andra artister, exempelvis Marie Bergman, Maritza Horn, Sven-Ingvars, Susanne Alfvengren, Vibafemba, Lars Demian och Lill Lindfors.
     Den enda praktiska utbildning jag fått är som bagare i min fars bageri, plus olika diversejobb. Jag är fil kand och har dessutom Poppius journalistskola och avbrutna doktorandstudier på mitt samvete. Jag har fått flera stipendier och nominerades för en Grammy 1992 tillsammans med Hellstrand, Orup och Scocco. Jag framträdde på Hultsfredsfestivalen 1994 och återkom 1999, då på turné med artistkonstellationen "Bland Skurkar, Helgon och Vanligt Folk" som fick Expressens Guldgadd. Samma år var jag sommarpratare. Jag är sedan tio år bosatt i Västerås och intresserad av filosofiska promenader, mytologiska resor, en ny renässans, fred på jorden och åt människorna ett gott behag. Ett glas vin är inte heller så dumt.
     Som sångskrivare experimenterar jag med en alkemisk blandning av pop, schlager, rock och visa, och som textskrivare försöker jag blanda in mer poesi och filosofi än vad som är brukligt. Jag eftersträvar en mytologisk dimension, som i sagor, legender, fantasier och drömmar. Ord och melodier är mytologiskt laddade, och längs dessa osynliga flödeslinjer kan man orientera sig med en inre kompass. En av konstens uppgifter är att söka utanför lägereldens ljus där det okända tar vid. Äventyret är mitt ibland oss.

Kjell Höglund, 2000