Det blöder visst en bonde bort vid logen
din äkta hälft är inte längre trogen
likgitighet
ovisshet
ingen frågar dej hur det är fatt
du är ensam i själens dunkla natt

Det ryker ur ett nyöppnat sår
och ungarna är alla svarta får
du har ingen längtan kvar
och det är allt du har
nu sitter du förlamad där du satt
i centrum av själens dunkla natt

Så länge ett är ett och noll är noll
får du söka din tröst på annat håll
ditt tåg har redan gått
och breven som du fått
kräver dej på obetalad skatt
med hälsningar ur själens dunkla natt

Den usla kunskap som du sökt och fått
den lilla sanning som du tror du nått
har du dyrt betalat för
du blev mera utanför
ogräset fyller din rabatt
du är inlåst i själens dunlka natt

Du har sett och gjort det hela, du är fri
allt är en ask med ingenting i
frusen och rädd
illa klädd
dina sinnen spelar dej ett spratt
en illusion i själens dunkla natt

Det stiger upp ett avgrundsvrål från trollen
drakar kryper fram från båda hållen
tiden är liden
sista striden
och du kan inte göra ett skvatt
mer än gråta i själens dunkla natt
 

Tillbaka till Själens dunkla natt